För det första: vad gör en vadslagning mellan två rika men douchiga dudebros i en seriös nyhetstidning?

För det andra: skämtet ”det är roligt för det är pinsamt att vara klädd som en tjej för tjejer är ju lite sämre än killar lol” är både uttjatat, tråkigt och misogynt. Men ser ni vad de skrattar på bilden? ”HILARIOUS”, tycker de. ”En kille i tjejkläder! Hahahaha! Ja, mycket ska man då se innan ögonen trillar av!” Humor på hög nivå.

Till och med DN borde förstå vilka sunkiga värderingar detta förmedlar efter att ha publicerat den här artikeln om fina kurdiska män som har fattat grejen.

Tänkte istället ta upp en annan aspekt på det hela. Fanny har ju skrivit om feministiska framsteg i vardagen nyligen, och bett läsarna att berätta om sina egna sådana framsteg. Och jag har verkligen feminismen att tacka för att jag fokuserar på rätt saker under det här (extremt läskiga) uppbrottet. Jag känner mig såklart ledsen, men det finns så många saker som gör att det går lättare. Jag känner inte att jag måste skaffa en ny kille. Jag får inte panik för att jag snart är 30 och borde skaffa barn, men inte har någon att skaffa barn med. Jag är inte orolig för att bo ensam. Jag är inte rädd att förlora min försörjning. Jag tänker inte: ”det måste vara något fel på mig eftersom jag inte kan behålla min pojkvän”. Även om jag hatar ”tänk positivt”-kulturen så känner jag ändå att det finns ganska många positiva saker att fokusera på i den här situationen. Jag får se till mina egna behov, känna efter vad jag själv vill. Jag kommer att tvingas att ta eget ansvar för att hålla kontakten med folk, vilket är nyttigt. Till skillnad från vad som vanligen är fallet är nämligen de allra flesta av mina kompisar ”mest” Benjamins kompisar från början.

1. När folk hatar särskrivningar. Visst, jag stör mig själv på särskrivningar, men det finns en viss typ av människor som hatar särskrivningar och vill ”skoja till det” genom att själva använda särskrivningar när de talar om det. Typ ”Varför måste alla sär skriva hela tiden? Det är jätte störande!” VAD ÄR GREJEN MED DET? SLUTA!

2. När folk postar gamla skämt. Som till exempel ”brun hårig sjuk sköterska” (relaterat till punkt 1) eller den där ”Nu har lärarna kommit på ett nytt sätt att lära ut ordklasser! Substantiv är ord man kan sätta jävel efter…” som var typ cool och edgy när min mamma gick i skolan på 50-talet. (I kid you not. Jag hörde denna första gången i lågstadiet på 90-talet och berättade för mamma och hon bara suckade, ungefär som jag gör nu.)

3 När folk likear ovanstående grejer och skriver typ ”Hahaha, den var bra! Fyndigt!”, som om det var postaren själv som hade kommit på det.

4. När folk har möjligheten att göra en kul facerape och istället bara skriver ”jag är bög” eller nån variant på temat. Ha lite klass för helvete.

</i-landsproblem>

Först ingick författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren ett avtal med bolaget Filmlance, allting drog igång och det skulle bli film av första boken, Cirkeln. Men när författarna märkte att filmen på något sätt började spåra ur (här vet vi inga detaljer eftersom de inte har gått ut med dem), kände de att de inte kunde stå för projektet längre, och drog sig ur tillsammans med regissören Levan Akin. Så jävla bra gjort att dra sig ur istället för att kompromissa, tänk om fler gjorde så! Detta hände i februari förra året.

Nu har Benny Anderssons och hans son Ludvigs nystartade filmbolag RMV film tagit över rättigheterna och ska göra filmen, allt i gott samförstånd med författarna och regissören. Mycket är bra i denna intervju, men jag måste lyfta fram ett citat:

”Varför inte? Vad skulle det annars vara?” Episkt, Benny Andersson.

Så filmen ser ut att bli av, av ett gäng människor som förstår boken dessutom. This is awesome news, som jag ska fira med att kolla på lite Buffy innan jag sticker till jobbet.

Om du inte har koll på Cirkeln, så läs, för guds skull! Det är en ungdomsbok, det går snabbt. Annars har jag skrivit lite om andra delen i serien, Eld, här. Inlägget innehåller inga större spoilers.

Enligt Yohio ligger Gaga och ålar vid en killes skrev i sin video och ger därmed barn fel bild av sex och kärlek. Okej. Jag har inte sett videon i fråga, men tvivlar inte på att den existerar. Däremot har jag sett flera andra av Lady Gagas videor som jag tycker är väldigt bra och faktiskt friska fläktar i den av sexism så genomsyrade musikvärlden. (För referens är det Alejandro, Born This Way och Telephone jag skriver om, helt enkelt för att det är de videorna jag har starkast i minnet.)

Det enda jag egentligen kan hålla med om är problematiskt ur förebildssynpunkt med Lady Gaga är att hon verkar väldigt intresserad av att klä sig för en manlig blick. Hon dansar i underkläder i alla videor jag sett med henne. (”Slampigt”, säger Yohio.) 

Ni vet det säkert redan, men Lady Gaga heter egentligen Stefani Germanotta, och under det namnet gjorde hon musik i början. Då såg hon ut ungefär såhär, spelade piano och sjöng. Musiken lät också ganska annorlunda, det finns en del på Youtube för den intresserade.

Det finns kanske någon som skulle se den bara axeln ovan som ”slampig”, men jag tror ni fattar vad jag menar.

Varför ser hon inte ut så längre? Ja, jag vet inte men kan det ha att göra med att man får lite mer genomslagskraft i musikvärlden om man ser ut såhär? Att folk får upp ögonen då? Vad vet jag.

Men sin avkläddhet och sexighet till trots är Lady Gaga alltid ett subjekt. Det är solklart. Till och med i Telephone, där hon är inspärrad i fängelse, är det hon som bestämmer. Låtarna handlar om självständighet, att gå sin egen väg och att vara den man är. Hon har killar i nätstrumpbyxor, hon har en massa snygga manliga avklädda dansare, hon simulerar en massa sex där hon är både dominant och undergiven, hon har sanslösa outfits (ni minns väl köttklänningen?), hon har solglasögon av cigaretter och papiljotter av läskburkar, hon har enhörningar, hon har dödskallesminkning, hon förgiftar folk, osv osv. Kvinnan har for fuck’s sake en KULSPRUTE-BH! Hon gör helt enkelt som hon vill! Och det är inte ens på det där tradiga Stark Kvinna (TM)-sättet, hon har dimensioner.

Jag tycker Lady Gaga är en skitbra förebild för unga tjejer. Hon visar att man kan vara ett subjekt i en patriarkalisk värld. Jag tror också att hon är väldigt medveten om vilka hennes fans är. Det kan ju till exempel vara därför hon skriver empowerment-låtar om att man ska vara den man är (även om jag tycker att hennes uttryck snarare är ”var den du vill vara”). Ger hon fel bild av sex ock kärlek? Tja, om man tycker att sex bara får ske mellan en man och en kvinna under täcket efter att man har gift sig, då ger hon nog fel bild. Själv tycker jag att hon breddar bilden av både sex och kärlek, av vad som är okej.

Lady Gaga har ett artistnamn och en skapad persona, precis som Yohio. (Ja, jag vet att han heter Johio i andranamn, men det är fotfarande ett namn han valt att ha som artistnamn.) Hon har kontroversiella outfits och är supersminkad, precis som Yohio. Och båda öppnar de nya världar för barn som ser upp till dem. Jag skulle säga att de har väldigt många likheter (även om Gaga är sinnessjukt mycket större och kändare). Yohio, ni står på samma sida. Var snäll och säg inte att hon (eller någon annan) är ”slampigt klädd”. Det är exakt samma sak som att folk kallar dig ”bögigt klädd”, och det kan vi väl alla komma överens om är dumt?

- Min ideala publik är nio-tio år. Sedan blir de förstörda. Popmusiken i väst är äcklig. Lady Gagas melodier är barnsliga, hon vet att barn lyssnar på dem, ändå ligger hon och ålar vid en killes skrev i sin video. Barnen får fel intryck av hur man behandlar tjejer. Fel intryck av sex, av kärlek.

Yohio deklarerar att han vill skriva ”meningsfulla texter, istället för en massa skit”. Hans nästa singel i Japan, ”Revolution” handlar om just det.
- Vi behöver en revolution i musikvärlden, få bort folk som dricker, röker och klär sig slampigt. Jag vill inte att mina småsystrar ska växa upp i en sådan miljö, säger han.

Ja, vad ska jag säga? Kan börja med att konstatera att jag tyckte ungefär likadant när jag var 17 år, tyckte det var feministiskt att hata på Britney Spears (som var vad som gällde på den tiden) för att hon var porrig & slampigt klädd. Klart grabben har en poäng, men vad båda han och mitt 17-åriga jag inte gjorde är att tänka hela vägen. Att skuldbelägga enskilda kvinnor för att de följer regler uppsatta av patriarkatet är ju att skjuta bredvid målet rejält.

Och eftersom jag är rätt säker på att Yohio har fått försvara sin egen klädstil en hel del känns det ännu mer dubbelmoraliskt att klanka ner på andra människor för vad de har valt att ha på sig.

Jag älskar bokserien av en massa olika anledningar. För att jag gillar episk fantasy rent generellt, för att den är så otroligt komplex med alla sina förgreningar av handlingar och tusentals karaktärer, för att hälften av karaktärerna är kvinnor, för att den är spännande och man vill veta vad som händer. Men ett fjortonboksepos kan naturligtvis inte vara bra rakt igenom, och det finns otroligt många saker som jag stör mig på också. Hur flera böcker kan gå utan att det händer nåt mer än att folk slätar ut sina kjolar, ger varandra menande blickar och har inre monologer är obegripligt (men man måste ändå fortsätta läsa, annars missar man subtila ledtrådar och detaljer). Att Robert Jordan på allvar trodde att han skildrade hur det faktiskt är genom att inga män någonsin förstår sig på kvinnor och tvärtom är både skrattretande och sorgligt på samma gång. The Wheel of Time är det ultimata beviset på att det mycket omtalade begreppet ”starka kvinnor” knappast är något odelat gott och feministiskt. När Brandon Sanderson tog över skrivandet vid bok 12 (Jordan dog tyvärr av sjukdom innan serien var klar) gjorde han sig av med mycket särartfeministiskt nonsens (tack!) och ökade tempot med flera hundra procent vilket var skönt, men tyvärr var det på bekostnad av en hel del subtilitet. Vad hade inte Robert Jordan kunnat åstadkomma med en bättre redaktör!

Jag tycker A Memory of Light är ett fantastiskt slut. Och hur mycket jag än har stört mig på alla Starka Kvinnor (TM) och deras ”snorting” och ”sniffing” (ni som har läst vet vad jag menar), så är det här ändå miljoners miljarders gånger bättre ur feministisk synvinkel än all annan fantasy jag nånsin läst. (Visst är George RR Martins kvinnoporträtt mer nyanserade, men i Wheel of Time finns det iallafall inte en bordell på varenda bakgata och folk blir inte hotade med våldtäkt till höger och vänster.) Bechdelfaktorn är över 9000. Elayne, Egwene, Birgitte, Min, Aviendha och Nynaeve kickar mörkrets ass med stil! 

Att Egwene blev Jesus hade man ju kunnat räkna ut sen hon blev tillfångatagen av Vita Tornet och degraderad till novis. Allt känns logiskt. Rands slut – ja, vad hade vi väntat oss? Klart att de fegar lite, precis som i Harry Potter. Men det känns ju bättre att lägga ifrån sig boken så, och jag är faktiskt nöjd med nästan allt i slutet. Utom Knotai, alltså namnet, what the fuck is up with that? Skulle dock inte tacka nej till Mat vilken dag som helst i veckan. mmmmmmMat.

(Verkar ju inte funka, men klicka på den så kommer den upp, tror jag. Det är en gif som jag har gjort,)

Det är helt fantastiskt, så här ska det alltid vara när nån vinner! Det hade inte spelat nån roll om jag inte ens gillat låten eller han sjungit dåligt, jag blir varm ända in i hjärtat av sånt här. <3

Men rent ekonomiskt så är det ju sinnessjukt vad mycket man får när man väl får ett jobb. Inte nog med att jag får en lön som räcker och blir över att leva på. Nej nej, här snålas det inte!

Detta får jag gratis på grund av att jag har ett jobb:

* Tjänstemobil.

* 1000 kr per år i friskvårdscheckar.

* Auktorisationsprovet i tolkning (2300 kr), delar av litteraturen till den samt deltagande i en praktisk studiecirkel.

* Annan fortbildning.

* Minst 30 minuters massage i månaden.

* Cykelhjälm och dubbdäck till min cykel.

* Julklapp

Dessutom tillhandahåller tolkcentralen massagestol, värmefiltar, träningsmaskin och mängder av litteratur. Samt frukost varje dag + kaffeautomat för den modesta summan 75 kr i månaden (obligatoriskt avdrag på lönen). Och jag är inte ens fast anställd!

Lista på saker jag fick gratis när jag inte hade ett jobb:

* Typ…tidningen Örebroar’n en gång i veckan?

* Mat som jag stal ur containrar. Eller, fick och fick…tog snarare.

* …

Världen är fucked up.