Inte en till pryl

Matkassen har blivit utsedd till årets julklapp, vilket jag tycker är bra! Dock är jag inget stort fan av färdiga matkassar egentligen. De är dyra, de är sällan vegetariska, de ger stor vinst åt företagen (självklart) medan arbetarna jobbar för under minimilön och jag har visserligen inte testat, men jag kan tänka mig att de dödar kreativiteten i köket en aning. Sedan kan jag absolut förstå att många inte har tid med kreativ matlagning och för dem är det här konceptet förmodligen jätteskönt.

Men anledningen till att jag tycker att det är ett bra val av årets julklapp är att det faktiskt är något vettigt som alla behöver och inte ännu en dyr, eventuellt onödig, pryl. Tidigare har årets julklapp varit saker som platt-tv, cd-spelare, videokamera, mobiltelefon osv, svindyra saker som jag alltid har funderat på vem som har råd att ge bort i julklapp. Sådant är för mig saker man köper till sig själv, kanske tillsammans med en partner, efter att ha sparat ett bra tag för att ha råd. Inte nåt man slår in och ger bort till någon annan som en chokladask, en bok eller en skiva. När det handlar om sådana summor, en platt-tv kostar ju flera tusen, tycker jag man ska ha lite mer respekt för pengarna.

Men matkasse tycker jag är skitbra! Helst skulle jag bara ge bort förbrukningsvaror eller sådant man gjort själv. Dels för att minska på köphetsen som jag tycker gått alldeles överstyr, dels för att spara pengar, dels för att inte bygga upp prylhögar som man inte behöver. Jag gillar själv prylar, och har alltid gjort, men jag fick någon slags aha-upplevelse när vi flyttade i höstas och insåg hur mycket vi har samlat på oss. Vi behöver inte allt det här!

Mat däremot, behöver alla.

 

Scener ur ett julfirande

Mamma: I år ska vi äta före Kalle, det blir väl bra? Vi får börja tidigt så borde det inte vara några problem att bli färdig i tid.
Alla: HAHAHAHAHAHA du är rolig.
Mamma: Det ska gå bra om alla hjälper till.
Alla: Javisst, vi ska hjälpa till.
Son nr 1: Jag ska bara slå in julklappar först.
Son nr 2: Jag ska bara handla julklappar först.
Svärdottern: Jag ska bara spela Angry Birds först.
Son nr 3: Jag ska bara…eh…jag kommer sen.
Pappa, mamma och mormor sliter i köket.
Son nr 4: Mamma, mamma, mormor gråter!
Mormor: Käft unge, jag gråter inte, jag skär lök.

Klockan kvart i 3.
Mamma: Nu är maten klar!
Alla sätter sig och äter.
Pappa: Jag vill utbringa en skål.
Alla: För vad?
Pappa: Eh…julevangeliet?
Alla (med seriös min): SKÅL FÖR JULEVANGELIET!
Mormor: *smuttar bara på snapsen*
Mormors man: Du dricker ju som en gammal kärring!
Mormor: MEN JAG ÄR JU EN GAMMAL KÄRRING!
Son nr 1: Mamma, mamma, mormor skriker!
Mamma: Som vanligt då.

Svärdottern: Jag vill kolla på Kalle nu.
Mormors man: Men Kalle är slut för länge sen!
Son nr 2: Välkommen till 2000-talet, där vi har inspelningsmöjligheter från TV.
Pappa: Jag ska bara läsa en saga först!
Alla: Åh vad kul! *snark*
Pappa (i 20 minuter): Det var en cowboy som skulle rida till en julfest men på vägen var han tvungen att hjälpa en kvinna i nöd, så han kom aldrig fram till festen. Slut.
Mamma: Jaha, vad har vi lärt oss av den här historien?
Son nr 4: Att man inte ska hjälpa andra, för då får man inget kul själv?
Svärdottern: Att kvinnor inte klarar sig själva?
Mormor: ATT MAN SKA VARA SNÄLL MOT KVINNOR PÅ JULAFTON! SÅ GE MIG PAKET NU!
Son nr 3: Mamma, mamma, mormor skriker!
Mamma: Det har jag full förståelse för, jag vill också ha paket.
Svärdottern: Nej, först ska vi kolla på Kalle!
Alla: Suck.

Tomtenissarna: Tomorrow’s Christmas Day!
Mormors man: Sån där färg skulle man ha! HAHAHA!
Hackspetten: Arapapapapapapapapadia!
Son nummer 1: Sånt där kamerastativ skulle man ha!
Mössen: Vi ska sy den!
Alla (i falsett): VI SKA SY OCH VI SKA KLIPPA VI SKA GÖRA’T SKA VI TIPPA…osv
Grannarna: Aaaaaaahhhhh!
Berättarrösten: …men inte Ferdinand!
Son nummer 4: Det låter lite som Helge Skog.
Mormor: Det kanske är han!
Svärdottern: Lär det ju inte vara eftersom programmet är asgammalt.
Mormors man: Ja, Ferdinand har ju varit med från starten.
Mormor: Nähä!
Mormors man: Joho. Det minns jag allt.
Mormor: NÄHÄ, för det vet jag att det inte var.
Mormors man: JO!
Mormor: NÄ!
Son nummer 1: Pappa, pappa, mormor skriker!
Pappa: Tur att jag är döv då.

Mormor: Nu är det dags för presentutdelning. Alla som det inte står nåt på är till mig. Jag får ju aldrig nåt!
Alla: Men det var ju du som införde regeln att man inte fick köpa till vuxna?
Mormor: Tyst.
Son nummer 4: Jag vill ha det största paketet!
Mamma: Här är ett paket till son nr 1.
Son nr 1: *öppnar* Öh…det här har ju jag köpt till brorsan…?
Mamma: Oj. Försök slå in det igen! Han märker nog inget.
Mamma: Här är ett paket från Son nr 1, Son nr 2 och son nr 3 till pappa.
Pappa: *öppnar* Tack!
Son nr 1, 2 och 3: Vad var det i?
Son nr 4: Fan vad svårt det här paketet var att öppna!
Mormor: Jag kan…eh…testa! *tar paketet och springer*
Son nr 1: *öppnar paket* En bag-in-box! Tack…men…jag är ju nykterist.
Mormor: HÅLL KÄFTEN OCH VAR TACKSAM ATT DU FÅR PRESENTER ÖVER HUVUD TAGET!
Son nr 1: Mamma, mamma, mormor skriker!
Mamma: Ja, vem fan skulle inte göra det med en sån i släkten.

 

 

Finaste inslagningen:

Av Isak såklart.

 

How horrible our Christmas will be!

God jul allihop, hoppas ni får nåt spännande i julklapp, typ en galen anka som jagar er uppför trappan och kvackar ondskefullt (jag tycker det låter skoj iallafall). Just det klippet fanns förstår inte, men håll till godo:

 

 

Oi oi oi, snart är det jul!

Om ni tycker julkalendern i TV är tråkig (har inte sett den så jag har ingen åsikt) eller liksom jag inte är så förtjust i kalenderchoklad så kan jag tipsa om att klicka här för en lite roligare, lite oseriösare och lite bättre julkalender!

 

Julostämning

Okej, så min dator fungerar inte (?), Patsy kommer inte på juldagen (?!) och ingen kommer få några julklappar av mig för jag kan inte köpa julklappar i tid (!!!). Det är inte kul längre.

Tröstar lite grann: 21 Guns – Green Day and the Cast of American Idiot (Spotify).

 

Julstämning

Inte för att jag har vare sig kameran eller fotograferingsskillsen för det, men jag vill ändå visa hur vackert vitt det är ute.

Det är som Narnia! Inklusive lyktstolpe och allt.

Inomhus ser det lite ovanligt ut, vilket väl är helt normalt för det sköldsk-höglundska hemmet. Jag tror aldrig Benjamin och jag kommer att ha julgran. Det här blir åttonde julen vi bor ihop och vi har aldrig haft någon. Orsaken till det är att plastgran kan han ju släpa hem över min döda kropp (hallå? vad är poängen om man inte får känna granbarrsdoften?) och han totalvägrar riktig gran (fråga mig inte varför, det är väl för att ”den barrar”, eller nåt). Men det gör inte så mycket, vi har nämligen en benjaminfikus (go ahead, say something clever) som gör jobbet rätt bra:

 

MarySaintMary är upptagen

…med att laga en massa specialjulmat (jäkla pojkvän att vara vegetarian), slå in julklappar och typ…julstöka (!) i största allmänhet. Vi ses nämre midsommar!

(Om vi inte ses på The Nightmare Before Christmas traditionsenligt den 23:e december på Harlekinen.)

 

Happy Christmas your arse I pray God it’s our last

Misstänker att någon annan musikfotodeltagare har valt Fairytale of New York med The Pogues, så jag väljer Håkans härliga cover!

Jag är inte hemma och har varken tillgång till gamla bilder eller kamera, så jag bad Efraim ta en julig bild! Motsatsen till New York, typ.

 

Tre reflektioner

* ”That’s what she said!” är ju ett helt fantastiskt uttryck, men känns helt plötsligt mycket mindre intressant när man betänker att den svenska motsvarigheten är ”…sa flickan!”. Jag får helt plötsligt medelåldersgubbe-associationer. And that’s SO not awesome.

* Jag förstår verkligen inte vad det är som är snyggt med Robert Pattinson, men jag tycker det är bra att även människor som ser missbildade ut får spela snygga karaktärer i filmer. Mindre ideal åt folket!

* Jag funderade över vilken julsång jag ska lägga upp på min blogg imorgon (musikfoto-tema), och trots att jag älskar julsånger som Stilla Natt och O Helga Natt och What Child is This och alla de gamla godingarna så är det enda som jag skulle känna mig bekväm med att lägga upp låtar typ Merry Fucking Christmas (South Park), Kidnap the Sandy Claws (The Nightmare Before Christmas), You’re a Mean One, Mr Grinch och liknande. Måste jag vara så störd jämt? (Svar: Ja.)