Och jag som inte ens har en elgitarr

27. En låt du skulle vilja kunna spela på instrument

Här skulle jag kunna lägga upp precis vilken låt som helst, för jag vill kunna ALLT, typ. Men om jag ska välja ett instrument som känns rimligt att jag skulle kunna utveckla mig inom så blir det gitarr förstås. Och en gitarrist som spelar på ett eget och jävligt coolt sätt är Tom Morello från Rage Against the Machine. Här är ett exempel:

Så det skulle ju vara kul att kunna. Dock att jag en gång hittade en video på Youtube som skulle visa hur man spelade nån viss Rage Against the Machine-låt à la Tom Morello, jag tyckte det kunde vara intressant och klickade. Så var det typ en show-off av alla Tom Morellos olika effektpedaler. ”Sen för att få det här ljudet trycker man på den här pedalen”. Jaha, liksom. Kul.

 

Glad&arg! (Och ledsen.)

20. En låt du lyssnar på när du är arg

Jag brukar inte ta ut aggressioner genom att lyssna på musik, men vill man ha nåt bra att ragea till så rekommenderar jag Skunk Anansie, till exempel Selling Jesus. More attitude than you can handle! Dock att den inte gick att bädda in, så titta på Youtube! Videon är cool. Eller lyssna på hela skivan Paranoid & Sunburnt på Spotify.

Bubblare: Rage Against the Machine. Dom är också väldigt arga och man kan skrika med i FUCK YOU I WON’T DO WHAT YOU TELL ME!!!

21. En låt du lyssnar på när du är lycklig

Om jag ska försöka hitta nåt som inte innehåller min trademarkade komination av lycka/vemod utan enbart glädje så får det bli Presidents of the United States of Americas version av Plastic Bertrand-klassikern Ca Plane Pour Moi. Bara röj och allmän happiness!

22. En låt du lyssnar på när du är ledsen

My Chemical Romance à la Black Parade-tiden funkar alltid när jag är ledsen! Skivan The Black Parade handlar om döden men är märkligt nog den skiva som har tröstat mig mest av alla för sådana triviala saker som till exempel ”hjälp, jag är fast i Tanzania och kommer inte komma hem om inte askmolnet på Island slutar sepa sig!!!”. (Jag var ju lite för gammal för tonårsångest när skivan kom…) Welcome to the Black Parade har en snygg video också, titta på den här (inbäddning inaktiverat, igen, men det är bara för att det är en officiell kanal). Eller lyssna på hela skivan på Spotify.

 

Guitar heroes of the 21st century

Gitarren i centrum heter veckans MusikOFotoAutomat-utmaning, och det borde ju bli enkelt eftersom 99% av all musik jag någonsin gillat är gitarrbaserad. Dock är det svårare med musik där gitarren verkligen sticker ut. Jag är inte direkt en sådan person som tilltalas av teknisk musik, musik ska ha känsla, annars får det vara. Men det finns en gitarrist som är typ bästajävlagitarristsomnågonsinfunnits MEN som samtidigt har gett mig gåshud ett antal gånger. Mr Tom Morello of Rage Against the Machine, här med Bruce Springsteen. Det EPISKA solot kommer vid ca 6:50, och ja, trogna bloggläsare har redan sett den:

The things that man can do to a guitar…

MarySaintMary leker gitarrhjälte. Dock har vi här gitarren något till vänster i bild.

(Ja, ni förstod rätt. Rubriken syftar på mig och Tom Morello. But whatcha gonna do about it?)

Jag har sett att många av er  som deltar i utmaningen lägger ut flera videor, det kan vara upp till 5-6 stycken i samma inlägg. Även om jag älskar musiktips tycker jag själv att ett blogginlägg lätt blir tungt”läst” av för många youtubevideor, så det är ett medvetet val från min sida att välja ut en riktigt passande låt istället. (Fast ibland när jag inte har kunnat välja har det blivit en Spotifylista också.) Så håll till godo!

 

Dagar som den här

Det är dagar som den här som jag undrar om det är värt det i slutändan.

Det är dagar som den här som får mig att gråta av ilska och vilja kasta saker omkring mig.

Det är dagar som den här som får mig att vilja sova bort tiden fram till jullovet så jag bara slipper allt.

Det är dagar som den här som gör mig så trött att jag inte orkar göra de enklaste saker och jag överlever bara tack vare att jag bor ovanpå en pizzeria.

Det enda man kan göra dagar som den här är att lyssna på Rage Against the Machine och skrika. Och inte ens det hjälper.

Yes I know my enemies
They’re the teachers who taught me to fight me
Compromise, conformity, assimilation, submission
Ignorance, hypocrisy, brutality, the elite

Och vet ni vad det värsta är? Tolkvärlden är liten. Ett utbrott (och jag lovar, de kokar under ytan precis hela tiden) på någon av dem som mest förtjänar det skulle kunna förstöra mina chanser till jobb för all framtid. Fuck it.

Men jag är iallafall inte ensam.

 

My country ’tis of thee

Veckans musikfoto har Amerika-tema, så himla skoj, det finns ju hur mycket som helst att välja på! Men jag vore ju inte MarySaintMary om jag inte valde något USA-kritiskt på det här temat. Det finns ju hur mycket som helst, tänkte på Green Day, Anti-Flag, Rage Against the Machine, Tori Amos, Pink och typ hundra andra, så jag gjorde faktiskt en Amerika-playlist på Spotify med alla de olika typer av USA-relaterade låtar jag kunde komma på. (Och ja, jag har valt att tolka ”Amerika” som USA, dumt-i-huvet, jag vet, men det var helt enkelt min association.)

Men som feature har jag valt Ani DiFrancos ‘Tis of Thee.

En suddig mobilbild på Rage Against the Machine från Hultsfred ’08. De symboliserar USA-kritik för mig.

Och så en bonuslåt med Hugh Laurie (som inte finns på Spotify). Mindre seriös om vi säger så.

 

Peace and Love-uppdatering

Uppdatering av Peace and Love-händelser från Benjamin, medelst sms (mina fotnoter):

00.07:
Jag ska se Hoffmaestro & Chraa¹, de har helt missuppfattat publiktrycket.² Jag står typ 20 meter från scenen och det är typ Ragetryck.³ Helt sjukt!

01.22:
Fyyyyy faaan! Tänk dig Manu Chao på speed*, med ett tolvmannaband på speed och en sjukt stor publik på speed. De här hade ju kunnat avsluta hela festivalen, på största scenen. Nu går ett lämmeltåg** och sjunger.

Fotnoter:

¹Lyssna på Hoffmaestro & Chraa på Spotify.

²Kaos vid Peace and Love-konsert (DN).

³Förra året såg Benjamin och jag Manu Chao på Peace and Love. Vi kom fram till att han förmodligen hade ADHD, Damp, eller något annat syndrom som leder till hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Det framgår kanske inte så mycket på filmen ovan, men han hoppade runt som en skållad råtta på scenen (hyperaktivitet), och så funderade vi på det där med att alla hans låtar börjar med någon väldigt bra idé, för att sedan övergå i ingenting/bara sluta (koncentrations-svårigheter). Lyssna på Radio Bemba Sound System så förstår ni vad jag menar. (Inom parentes sagt, så brukar man väl ge amfetamin till barn med koncentrationssvårigheter för att de ska kunna koncentrera sig? Så Manu Chao på speed borde alltså vara lugn och koncentrerad? Men jag tror inte det var det som menades…)

*Vi såg även Rage Against the Machine förra året på Hultsfredsfestivalen. Det var härligt röjigt och en av de bästa konserter jag varit på, men både Benjamin och jag önskade ändå att vi hade varit där 8 år tidigare, på den här konserten. Det som gav utslag på richterskalan! (Sägs det iallafall, nu när jag skulle googla hittade jag inga tillförlitliga källor. Men orka bry sig om det är sant eller inte, det är en cool story hur som helst. Och kolla på publiken vid ca 2 minuter!)

**Det finns inga lämmeltåg!

 

#5: Rage Against the Machine – The Ghost of Tom Joad

Som ingen som känner mig förmodligen är förvånad över, så hörde jag den här Springsteen-låten först i Rage Against the Machines version, så den är som originalet för mig.  Jag visste inte då att det var en cover, och det skulle lika gärna vara en originallåt, så radikalt omgjord är den. Bruce Springsteens version (finns på Youtube och Spotify) är en akustisk ballad, och Rages är…ja…Rage Against the Machine helt enkelt. Texten, som bygger på John Steinbecks bok Vredens Druvor, är som gjord för att skrikas fram av Zac de la Rocha.

Jag brukar ju lägga ut originalversionen också, men jag hittade en sjukt bra kombination av de två versionerna som jag lägger upp istället. Bruce Springsteen och underbara Tom Morello!

Även Junip (José González band) har gjort en cover på låten. Rage Against the Machine har gjort en hel coverskiva, Renegades,  med en hel del lyssningsvärda låtar.