RSS

Etikettarkiv: språk

Teckenspråk, det är internationellt va?

Om du som läsare av min blogg mot all förmodan inte kan svara på frågan i rubriken, kan du börja läsa här innan du fortsätter läsa inlägget.

Mycket av tolkens arbete går, ibland ofrivilligt, ut på att informera. Själv tycker jag fortfarande att det är kul och lite charmigt när folk vill veta olika saker om teckenspråk och döva när jag är privat, typ om jag träffar någon på en fest som undrar vad jag sysslar med. Då kan man få berätta lite om dövkultur och teckenspråk och det är kul så länge det inte bara hamnar på nivån ”jävla kaninjävel”*. (En del av mina kollegor här på praktiken har dock börjat svara på frågan ”Och vad jobbar du med då?” med ett vagt ”Jag är landstingsanställd” för att slippa frågor. En intressant strategi.) Däremot börjar jag tycka att det är liiite jobbigt när man får frågor om teckenspråk i tolksituationer. Typ, jag är här för att tolka, inte för att utbilda. Samtidigt förstår jag att folk är nyfikna och intresserade, det var ju jag med innan jag började läsa teckenspråk.

Men femtioelfte gången blir det svårt att hålla tolkmasken när någon välmenande nyfiken hörande börjar: ”Jo, det här med teckenspråk, jag måste fråga…” och man bah tänker: ”NEJ! DET ÄR INTE INTERNATIONELLT!!!” och den hörande bah: ” …det är internationellt va?” Och när man svarar nekande (eller tolkar över det till brukaren och brukaren svarar nekande) så vet man att de alltid, ALLTID fortsätter med ”NÄHÄÄÄÄ! Men…är inte det lite synd?” och man bah (i sitt huvud) ”Jo, jävligt synd, lika synd som att inte hela världen pratar svenska!”.

Sist det hände blev det lite pinsamt för det hade varit en lång dag och jag var trött och satt som stödtolk (dvs tolkade inte aktivt just då utan satt bredvid) och när jag hörde vad som komma skulle, och när det följde mönstret EXAKT så kunde jag, på riktigt, inte hålla mig för skratt. Det fanns ett rum att gå ut i som tur var och det var ganska inofficiell stämning just då, så jag tror inte någon reagerade. Men ändå.

Så det är väl en av sakerna jag sysslar med just nu. Fast det hade varit roligare att syssla med, typ, det här:

* Om någon har lyckats missa det, så är ”jävla kaninjävel”, näst efter sitt eget namn, det som icke-teckenspråkiga hörande oftast hävdar att de kan teckna.

 
5 kommentarer

Publicerat av på 27 oktober 2009 i Teckenspråk

 

Etiketter: , ,

Vi driver med danskar!

Några intressanta filmer om Danmark till Pinky och alla andra människor som har humor.

Det kritikerrosade danska dramat Bestefar og jeg (Grotesco):

Danska är så totalt obegripligt att inte ens danskarna förstår varann:

Del 2 av Danish Language, danskarna kollar på norsk tv och dricker mjölk:

 
2 kommentarer

Publicerat av på 08 oktober 2009 i Allmänt

 

Etiketter: , , ,

Bara på tolkutbildningen…

Det är en intressant utbildning jag går på. Det är nog bara på den här utbildningen en lärare kan stå inför en klass och helt seriöst säga saker som:

”Han säger kuk, och han menar det!”

”Den gången kanske det inte var en kuk i röven, det kanske var något annat.”

Apropå språk och stilnivåer alltså.

/Mary Xhebq555zk (Försök uttala det efternamnet!)

 
9 kommentarer

Publicerat av på 25 augusti 2009 i Allmänt, Teckenspråk

 

Etiketter: ,

OMG teh kidz can’t SPELL! Or TALK!

Jag har läst om och diskuterat kring ungdomars språkanvändning nu ikväll, kom in på ämnet via detta blogginlägg. Det är intressant. Många tror ju att det svenska språket kommer att förfalla helt nu när kidsen börjar slänga sig med sms- och internetslang i olika ”irl”-sammanhang. Och visst. Jag stör mig också på särskrivningar, felstavningar, sammanblandningar av ”de” och ”dem” och så vidare. Samtidigt kan jag inte hålla mig ifrån att skriva ”karaktär” istället för ”figur”, eller ”spendera” istället för ”tillbringa”, blanda in engelska ord i svenska texter, säga omg och lol när jag pratar och gud vet allt för det finns inget roligare än att reta språkpoliser språket utvecklas faktiskt och om det inte gjorde det skulle det vara dött. DÖTT, säger jag, D-Ö-T-T!

I samband med blogginlägget ovan fick jag även nys om ett radioprogram (del1, del 2) där en 83-årig före detta svensklärare (svenskalärare? Jag vet att det ena är fel men jag orkar liksom inte bry mig eftersom alla fattar vad jag menar…) och en 14-årig tekniknörd (den tidigare nämnda bloggens ägare) diskuterar det svenska språkets förfall/utveckling. Eller diskuterar och diskuterar, svenskaläraren TALAR OM hur språket ska se ut, och känd-från-internet-grabben får mest förklara hur internet och sms fungerar för programledaren som antingen inte vet något om det, eller spelar dum för att publiken ska få det förklarat på ett begripligt sätt. Men det var ändå intressant eftersom det visar hur dessa två motpoler pratar förbi varann och inte är överens om vad problemet är, eller huruvida det överhuvudtaget finns ett problem och vad i så fall lösningen är. (Sluta sitta på internet och börja läsa klassisk litteratur, tycker 83-åringen som inte har någon dator och inte är intresserad av att överhuvudtaget förstå hur internet fungerar.)

Symptomatiskt är också att denne man har latin som sitt idealspråk. LA-JÄVLA-TIN, som inte talats på 1000 år, det tycker han vi ska ha som vår förebild, för det har minsann behållit sin originalstruktur, inga nymodigheter här inte. Jag antar att denna mycket bildade man inte har läst latin iallafall, för då skulle han veta att det finns en hel del skillnader, uttalsmässiga, skriftmässiga och grammatiska, mellan så kallat klassiskt latin och medeltidslatin, och att latinet har lånat in stora delar av sitt ordförråd från (den kulturellt överlägsna) grekiskan.

Men så här är det, vänner: språk utvecklas. Ibland kanske på bekostnad av vackra ord, formuleringar och grammatiska spetsfundigheter (vi har ju gjort oss av med nästan alla konjunktiver samt ackusativ- och dativformer i svenskan till exempel, vilket man kanske någon gång hade kunnat ha nytta av), men varför behålla gamla krångliga former som ingen förstår vitsen med ”bara för att det alltid har varit så”? Och det kommer en dag, det lovar jag, när ”de” och ”dem” avskaffas och alla skriver ”dom”, och DET KOMMER ATT VARA EN FÖRBÄTTRING! För ingen förstår längre skillnaden mellan objekts- och subjektsform och det är bara en jobbig grej för dem som får gissa vilket av dem de ska välja, och en jobbig grej för oss som faktiskt vet skillnaden och måste läsa det fast det skär i ögonen när någon skriver ”Åååh, dem är så bra!”.

Och folk kommer börja använda ”lolla” och ”omg” och ”irl” i löpande text (folk gör det redan, på bloggar exempelvis) och det kommer också att vara en förbättring, för orden implicerar något HELT annat än om man skulle skriva ”skratta”, ”åh herregud” eller ”i verkligheten”. Lev med det.

 
8 kommentarer

Publicerat av på 10 augusti 2009 i Allmänt

 

Etiketter: , ,