RSS

Etikettarkiv: twilight

Det är inte edgy, det är grupptryck

En sak som jag tycker är fånig är när folk vältrar sig i hat och hån mot saker som alla andra också hatar. När det blir nån slags konsensus om att saker suger, och sedan behöver man inte motivera längre. Oftast blir det väl så när det handlar om fenomen som är väldigt populära, för då känner man att man på nåt sätt sparkar uppåt. Men jag tycker ändå det är så fånigt och framför allt fantasilöst att jag har börjat ifrågasätta. Och oftast har inte folk några argument då! Det blir typ: ”…meh, det är ju skit!”. Eller ännu värre: ”…meh, det är ju gay”.

Självklart ska man ifrågasätta och försöka skapa opinion gentemot sådant man tycker är skadliga/dåliga på något sätt, men det är inte det jag menar här. Det här handlar mer om att man tycker saker är ocoola, och i förvissningen om att alla andra tycker likadant börjar vältra ur sig dynga. Och skulle det vara någon som säger emot, så är det förmodligen nån liten fjortis eller någon annan man ändå ser ner på och inte bryr sig om.

Lista på saker som jag är trött på att folk tror att de är coola för att de dissar:

* Nickelback

* Takida

* Twilight

* Justin Bieber

* Ed Hardy

* Socialdemokraternas partiledare

Dock att jag inte har försvarat Justin Bieber sen jag läste om hans abortuttalande (typ: abort är alltid fel, oavsett), men kom igen, det är inte det folk hatar honom för. De hatar honom för att han ”är gay” och alla småtjejer älskar honom trots att han inte gör speciellt fantastisk musik.

Här illustrerar Feminist Frequency-tjejen (förlåt, glömt namnet) min poäng på ett bra sätt:

 

 
2 kommentarer

Publicerat av på 24 januari 2012 i Allmänt

 

Etiketter: , , , , , ,

Breaking Dawn, WTF

Jag har ju en ganska ambivalent inställning till hela Twilightfenomenet som ni kanske har förstått. När jag var 12 hade jag älskat det. Då hade jag ännu inte lärt mig problematisera. När jag var 15 hade jag hatat det på rutin för att alla andra hade älskat det. Och nu i vuxen ålder kan jag ta till mig godbitarna (läs: Jacob Black) och problematisera vad som problematiseras bör, och inse att man faktiskt får gilla mormonsk misogyn skit bara man är medveten om vad man håller på med. Så jag har läst böckerna och sett de tre första filmerna och så gick jag och Benjamin och såg Breaking Dawn del 1 igår (film nummer fyra, första halvan av sista boken). Och jag kan ärligt talat inte se den på annat sätt än som en komedi. I lol’d. Bokstavligen. Här är saker jag tänkte på medan jag såg filmen. OBS! Spoilers!

* Bella hatar högklackat och sexiga underkläder. Så varför tvingar Stephenie Meyer henne att ha det?

* Vackla in på bröllopet bredvid pappa. Som lämnar över din hand till din man, gud förbjude att du skulle få vara din egen ens en enda sekund. Bella för helvete.

* Varför, varför, varför väljer du inte Jacob?

* Edward måste vara den tråkigaste och plattaste karaktären i filmhistorien någonsin. Jag misstänker att det till viss del beror på att R-Patz är sjukt trött på Edward och inte ens orkar försöka.

* Men alltså. Gravid med ett läskigt monster. Ewww.

* Jaha, där började anti-choice-propagandan. ”It’s a BABY!”

* Jag hatar Rosalie.

* Vargarna leker herre på täppan och pratar med sina läskiga vargröster! Lolololololololol!

* Renesmee? SERIÖST!?!?!

* Bella dricker blod. Jacob och publiken mår illa.

* ”Jag skulle göra allt för mitt ofödda barn, som för övrigt var ett barn redan i befruktningsögonblicket. Till och med dö.” Vad är det för jävla sepebudskap?!

* …och Edward biter ut barnet. BITER! Ew-lol-ew-lol-ew!

* …och sist men inte minst blir Jacob kär i Bellas nyfödda demon-bebis. Jamen det är ju helt normalt. Det är ju ingen åldersskillnad att tala om, tänk på Edward och Bella liksom.

Jag är bara glad att den här filmen är så överdrivet amerikansk, kristen, konservativ och DUMIHUVET att den faktiskt är svår att ta på allvar för den svenska publiken.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 december 2011 i Film, Läsning

 

Etiketter: , , ,

The letters from no one

Kapitel 3 i första Harry Potter-boken. Titeln syftar på breven från Hogwarts som försöker nå Harry, men som Vernon försöker stoppa så till den milda grad att hela familjen måste ge sig av från hemmet, och åka först till ett hotell och sedan ut på en öde ö i havet.

När jag läser det här kapitlet kommer jag på mig själv med att nynna på introlåten till 2½ men. Så illa är det. Bortsett från någon enstaka stickreplik av Petunia samt den kvinnliga hotellägaren är det a man’s world. Så jag tänkte ta tillfället i akt och titta på mansroller!

De tre män/pojkar som tar plats i kapitlet är Vernon, Dudley och Harry. Vernon och Dudley framställs som negativa personligheter medan Harry är den vi identifierar oss med. Vi ska vilka personlighetsdrag Rowling utrustat de olika karaktärerna med.

Vernon är en mycket auktoritär person. Han är familjens överhuvud och han bestämmer över alla de övriga. Han tycker själv han är väldigt smart, men han blir ständigt överlistad (dvs, han är inte så smart egentligen). När en situation uppstår som han inte har kontroll över blir han både rädd och arg, men tar all sin tid och kraft i anspråk för att rätta till det han anser vara missförhållanden. Detta skulle i många fall kunna tolkas som positivt, problemet här är ju snarare att det han försöker stoppa (att Harry ska komma till Hogwarts) är något som både vi läsare och Harry vill ska hända (vi vet det inte än, men vi vill det). Några andra saker vi får veta i kapitlet är att Vernon är stolt över sin son Dudley, har dålig humor, och antingen kan han ingenting om mat, eller så bryr han sig inte (hans uppfattning om proviant är chips och bananer).

Dudley beskrivs i början av kapitlet som ”big and stupid”. Han är en mobbare, han är vårdslös med sina saker, han är våldsam, han är bortskämd, han får utbrott när han inte får som han vill. Han älskar TV och TV-spel, men läser aldrig. Dessutom snarkar han. Det här är beskrivningen av en rakt igenom otrevlig person, där Rowling dessutom lagt in en värdering av vilka fritidssysselsättningar som är bra och inte. TV = dåligt. Böcker = bra. Per definition, eftersom Dudley tycker tvärtom.

Harry är protagonisten som vi ska identifiera oss med, och det märks. Harry har nämligen inte utrustats med så många egenskaper (än så länge), så att vi ska kunna projicera oss själva på honom. Detta är knappast stor litteratur, men ett väldigt smart drag om man vill få människor att fastna i böckerna.* Men vi ska ändå titta på det lilla vi får veta om Harry. Han är ju kuvad, det vet vi. Han har växt upp hos en familj som hatar honom, han är deras slav och bor i en skrubb. Han är också väldigt lugn, vilket väl kan vara för att han lärt sig att hans liv blir enklare om han inte säger emot. Men han tänker och funderar mycket för sig själv, vilket ju också är en bra strategi för verklighetsflykt. Han kan också bli arg, men till skillnad från Dudley blir han arg av ”rätt” orsaker, som att han inte får läsa breven som är adresserade till honom. Han beskrivs också som fyndig och kvicktänkt, när han pikar t ex Dudley.

Så vilka slutsatser kan vi dra, vilken mansroll är eftertraktad och vilken beskrivs som negativ? Jag tycker vi får ganska mycket att gå på när det gäller det negativa, men inte så jättemycket positivt. Harrys karaktär lämnas öppen, och han kommer ju utvecklas som vi vet. Men typiskt ”manliga” egenskaper som auktoritet och fysisk styrka beskrivs på ett negativt sätt. Men oräddhet, som väl också får ses som en typisk manlig egenskap, ses som positivt här. Vernon är rädd, Dudley är rädd – men inte Harry.

Sammanfattningsvis målar Rowling upp en bild av en man och en pojke med ganska stereotypa manliga egenskaper som hon vill vi ska tycka beter sig illa. Jag tolkar det som att det ses som positivt när män/pojkar inte följer den typiskt manliga machorollen. Det är dock lite svårt att dra slutsatser om vad en positiv manlighet skulle kunna innebära utifrån detta kapitel.

* Det är också en av huvudpunkterna för personer som brukar kritisera Twilight: Bella är för platt, hon har ingen personlighet. Jag har dock aldrig hört det som en kritik mot Harry Potter-böckerna. Visst kan man kritisera Twilight på många punkter, men jag tycker man ska göra det av rätt orsak, inte för att det är böcker som tonårstjejer kan identifiera sig med. (Jag kan dock hålla med om att det är problematiskt vad de kan identifiera sig med, men jag tycker att det är skillnad.)

 
 

Etiketter: , , , ,

Yes, Edward, Jacob is hotter than you. In every way.

Jag var och såg Eclipse på bio häromdagen, alltså tredje delen i Twilightserien, och tänkte att jag skulle berätta lite om den, om det är någon som tvekar på om de ska gå och se den eller ej. Det snabba svaret är: OMG se den! Men jag tänkte jag skulle utveckla det lite.

Twilight presenterar ju Edward och vampyrerna medan New Moon presenterar Jacob och hans varulvsgäng. I trean är det mycket av allt. Edward, Jacob, vampyrer, varulvar, känslor och ett helt fantastiskt triangeldrama.

Jacob och Edward försöker hela tiden bräcka varann och Bella vill bara vara Schweiz. Själv förstår jag fortfarande inte hur hon kan välja 109-åriga Edward (med värderingar därefter) framför underbara Jacob, 16. Men hey, alla har ju sina fetischer. En sak är iallafall säker, Jacob skulle inte vänta till efter äktenskapet med att ligga! Mheheheh.

Sen är det typ nån story om vampyrer som ska attackera Bella och hennes vampyrvänner, för att föra handlingen framåt antar jag. Men den bidrar iallafall till att varulvarna och vampyrerna, och därmed Jacob och Edward, måste samarbeta, på bästa fan fiction-manér. (Hade jag inte ogillat Edward så mycket hade jag nog gärna sett honom och Jacob ihop (!). Nu känns det mest…ewww.) För känns inte den här scenen extremt fan fiction-tillrättalagd, så säg?

Edward ska skydda Bella uppe i bergen, långt ifrån striden. Dock kan inte Bella gå dit själv, eftersom vampyrerna då skulle kunna följa hennes extraordinära bloddoft, så Jacob måste bära henne dit! Så hamnar Jacob, Bella och Edward ensamma i ett tält in the middle of nowhere, mitt i smällkalla vintern. Bella ligger i tältet och kan inte sova, hon håller på att frysa ihjäl. Och mycket kan vampyrer göra, men varma är de inte. Enter shirtless Jacob. Han tittar på Edward och yttrar den numera klassiska repliken: ”Let’s face it. I’m hotter than you!”, ler sitt charmerande leende och kryper nöjt ner bredvid Bella i sovsäcken. Att säga att jag älskar det vore en underdrift. Det här är fanservice at its best.

 
4 kommentarer

Publicerat av på 10 juli 2010 i Film

 

Etiketter: , ,

Vampires suck – team Jacob FTW!

Så, rödvin och New Moon igår med the fangirls. Jag har ju sett (och recenserat) den förut, men den tål en andra titt. Alltså, Jacob Black. Jag är så jävla kär i honom. Och seriöst, avbryter man ett ögonblick som detta…

…så förtjänar man att bli bestraffad för det. Edward (almost) got what he deserved.

Fast alltså, på riktigt, lämnar man nån sådär så har man inte rätt att komma tillbaka och förstöra. Såna är reglerna.

 
4 kommentarer

Publicerat av på 25 mars 2010 i Film, Hett

 

Etiketter: , , ,

Tre reflektioner

* ”That’s what she said!” är ju ett helt fantastiskt uttryck, men känns helt plötsligt mycket mindre intressant när man betänker att den svenska motsvarigheten är ”…sa flickan!”. Jag får helt plötsligt medelåldersgubbe-associationer. And that’s SO not awesome.

* Jag förstår verkligen inte vad det är som är snyggt med Robert Pattinson, men jag tycker det är bra att även människor som ser missbildade ut får spela snygga karaktärer i filmer. Mindre ideal åt folket!

* Jag funderade över vilken julsång jag ska lägga upp på min blogg imorgon (musikfoto-tema), och trots att jag älskar julsånger som Stilla Natt och O Helga Natt och What Child is This och alla de gamla godingarna så är det enda som jag skulle känna mig bekväm med att lägga upp låtar typ Merry Fucking Christmas (South Park), Kidnap the Sandy Claws (The Nightmare Before Christmas), You’re a Mean One, Mr Grinch och liknande. Måste jag vara så störd jämt? (Svar: Ja.)

 
6 kommentarer

Publicerat av på 18 december 2009 i Allmänt

 

Etiketter: , ,

Edward for Bella, Jacob for me

Kom precis hem efter att ha sett New Moon, och tänkte berätta för er om den.

New Moon är alltså del två i Twilight-serien, filmatiseringarna av Stephenie Meyers så kallade ”vampyrböcker”. Visst, det ingår vampyrer i historien, men om man förväntar sig Dracula eller En vampyrs bekännelse lär man ju bli besviken. Twilight-serien är romantik, med målgrupp tonårstjejer. Och New Moon är kärlek, ångest och triangeldrama med en skvätt action.

Filmen börjar med att HappyBirthdayGirl!Bella lyckas skära sig i fingret på kalas hemma hos sin vampyrpojkväns familj (dålig idé) varpå tumult utbryter. Det hela utmynnar i att OverProtective!Edward bestämmer sig för att lämna Bella för att han tror att det är det bästa för att skydda henne. Angst!Bella blir Zombie!Bella och gör inget annat i flera månader än att tänka på Edward, sakna Edward och drömma mardrömmar. Hennes liv är totalt meningslöst. Enter Cute&Charming!Jacob.

Jag älskar Jacob så jävla mycket. Tvärtemot alla andra (jag ska ju alltid vara så tvärtemot) har jag aldrig gillat Edward, varken i böckerna eller filmerna (och nej, Robert Pattinson är fan inget speciellt). Edward är överbeskyddande, gammalmodig, könsrollsfixerad och litar inte att Bella klarar att fatta rätt beslut om sitt eget liv, och därför försöker han hela tiden beskydda henne mot hennes vilja, som i exemplet ovan. Jacob däremot. Pojkaktigt charmig, behandlar Bella som en jämlik kompis (även om han uppenbart vill mer än så), skämtar och driver med henne, hänger på på hennes korkade upptåg. Och New Moon filmen är Jacob i överflöd. I likes.

Men, som Sleepless påpekar (länk i förra inlägget), det som är fantastiskt med den här egentligen ganska medelmåttiga filmen är fanservicen. Jag förstår att vissa har reagerat på mitt objektifierande av killar här i bloggen, men jag tycker fan inte det är mer än rätt efter alla dessa jävla år av omotiverat sexualiserade och halvnakna tjejer i filmer & tv-serier (och överallt annars). Exempel, om ni behöver: Scrubs. True Blood. Death Proof. Det finns tusen till, men hur många finns det med sexualiserade killar? Och då pratar jag inte om Brüno eller annat som är gjort för att skrattas åt. New Moon innehåller massor av scener som är så sjukt uppenbart gjorda för att kåta upp unga tjejer. Edward går i slowmotion med den uppknäppta skjortan fladdrandes i vinden, och ett tajt linne som inte lämnar något åt fantasin.  Edward går i slowmotion och knäpper upp sin skjorta för att blotta sin skimrande hud (och sina höftben, mind you). Jacob sliter av sig sin skjorta för att stoppa Bellas högst moderata blödning (ett sus går genom publiken). Jacobs grabbgäng går omkring i bara shorts, under HELA filmen. Jag skojar inte. De är aldrig mer påklädda än så.

Och inte en enda sexualiserad tjej i hela filmen. Ingen. Noll. Jag är inte säker på att killar kan förstå hur fruktansvärt befriande det kan vara att se en sådan film.

Recensioner: DN (2), SvD (3).

 
4 kommentarer

Publicerat av på 23 november 2009 i Feminism, Film, Hett

 

Etiketter: , , ,