RSS

Something is rotten in the State of Välfärd

06 Mar

Som sagt så jobbar jag som teckenspråkstolk. Jag har gått en fyraårig utbildning för att bli det så man kan väl säga att jag har satsat en del. Flyttat ifrån min sambo till en annan stad i två år bland annat, tagit studielån och så vidare. Utbildningen kan vara kortare om man tillgodogjort sig teckenspråkskunskaper på annat sätt innan man började, men standard är ändå fyra år och de flesta jag känner har gått så länge. Ingångslönen på Tolkcentralen i Örebro är 19000 kr. Jag har hört att den är lägre i Stockholm men inte fått det bekräftat.

Jag har istället för att söka anställning (skriver inte ”fast anställning” för det är extremt svårt att få och de anställningar som är ”fasta” kanske inte alls är så fasta egentligen, kommer till det) frilansat under de ett och ett halvt år som gått sedan jag började jobba. Det kallas frilans i tolkvärlden men det är samma sak som att vara timvikarie, jag har ingen F-skattsedel eller så. Jag har trivts bra med det för att jag kan ”bestämma” mina arbetstider själv (en sanning med modifikation, det jag kan göra är ju att tacka ja eller nej till olika uppdrag) samt att man vid en snabb anblick får snuskigt hög timlön, mycket betalt för lite jobb alltså. Timlönen jag har jobbat för har legat mellan 200 och 400 kr/tim ungefär, och sedan halva timlönen i restidslön, plus milersättning. Det gör att jag, om jag jobbar halvtid ungefär, tjänar ungefär lika mycket som jag hade gjort om jag jobbat heltid på Tolkcentralen. Kruxet med detta är först och främst att jag mycket sällan kommit upp till halvtid, samt naturligtvis att jag inte har någon sjuklön, semester, rätt till a-kassa, rätt till föräldrapenning över standardbeloppet osv. Kort sagt, man får vara duktig på att spara pengar. Speciellt till december, januari, juni, juli och augusti som till större delen är extrem lågsäsong då det inte finns något arbete alls. Men det har ändå funkat! Jag har fått ut 7000-15000 kr/mån de månader det finns jobb och varit duktig på att spara till övriga.

Men det händer något med tolkvärlden just nu. Eller ja, det är väl med hela arbetsmarknaden. Jag pratade med en kollega som har eget företag häromdagen. Hon har jobbat som tolk ungefär lika länge som jag har levat (28 år) och hon säger att hon har fått sänka sina priser till samma som när hon började jobba! För det är ju den här spännande grejen som heter OFFENTLIG UPPHANDLING.

Offentlig upphandling betyder ju att någon offentlig aktör, typ staten, kommunen eller någon myndighet, ska köpa in en vara eller tjänst någonstans ifrån. Till exempel städning eller skolmat, eller, i det här fallet, teckenspråkstolkning. Så istället för att en döv (eller hörande) som behöver tolk hör av sig till landstingets tolkcentral och säger ”hej, jag behöver tolk den X/Y kl. Z” så går det mer och mer emot att de olika myndigheterna, skolorna, företagen, sjukvården och annat själva ska ordna och finansiera tolkning till sina kunder/anställda/vårdtagare/elever. Så då gör till exempel SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten, den myndighet som har ansvar för Sveriges olika dövskolor) en upphandling på varje ort, där de olika tolkaktörerna (företag & tolkcentraler) får lägga anbud. Lägst pris vinner, för så är det alltid.

Så vad är problemet? Det är ju asbra att myndigheterna väljer företaget som erbjuder sina tjänster billigast, då det är våra skattepengar som finansierar kalaset. Alla blir glada och nöjda, end of story! Eller ja, alla utom tolkföretagen då, som måste bjuda under varandra och erbjuda extremt låga priser för att få några jobb över huvud taget. Och tolkarna då, som jag till exempel, som får sänkt timlön, eftersom min chef för att kunna erbjuda något jobb alls har lagt sig så lågt i upphandlingen att hon måste sänka min lön också. (Detta är ett autentiskt exempel.) Och så måste vi jobba mer för att tjäna lika mycket pengar som innan och då blir man stressad. Utbränd, kan hända. Får skador i axlarna, eftersom vi har ett jobb som redan belastar den delen av kroppen och så lägger du stresspänningar på det. Våra jobb sitter dessutom osäkert, för varje gång en upphandling görs om kan företaget man jobbar på förlora den. Då går den till någon annan, som lagt sig lägre i budgivningen, och företaget jag jobbar på kanske inte kan ha kvar mig för på grund av arbetsbrist. Har man tur kan man kanske få ett jobb på det andra företaget, det som vann upphandlingen den här gången. Fast med lite lägre lön än man hade innan, för nu har ju det här företaget sänkt sig ännu mer.

Det här är alltså saker jag bittert fått erfara under de blott ett och ett halvt år som jag varit i yrket. Det är riktigt jävla illa att bli så desillusionerad på den korta tiden.

Annonser
 
7 kommentarer

Publicerat av på 06 mars 2012 i Politik

 

Etiketter: , ,

7 svar till “Something is rotten in the State of Välfärd

  1. Karin

    06 mars 2012 at 20:27

    Så sant! Säkerhet och långsiktighet finns inte.. var man än jobbar. Lite mer säkerhet för skamlön eller mindre säkerhet ändå för lite bättre lön.

     
  2. Emmas Bokhylla

    08 mars 2012 at 7:01

    Det ar ju sa att man blir morkradd! Jag blir sa arg nar jag laser det och och liknande skar, jag forstar inte vart Sverige ar pa vag och jag tycker verkligen inte om det. Funderar pa att flytta hem till Sverige och gora nagot at saken…..(som om det nu skulle ga, men jag kan ju inte forlora hoppet helt…)

     
    • MarySaintMary

      08 mars 2012 at 18:33

      Ja! Flytta hem och styr upp! ;)

       
  3. kajsalisasblogg

    09 mars 2012 at 20:05

    Så här ser det ut på flera ställen. Dom som gillar det här upplägget brukar alla ha rätt tryggt förspänt själva ( http://kajsalisasblogg.wordpress.com/2012/02/27/moderaterna-stinker/ ). Anledningen som alltid förs fram, är att spara på skattemedel och den fantastiska marknadsekonomin.
    Men precis som när man diskuterar inkomsttryggheten i det ( deras höga inkomsttrygghet har ju inte med saken att göra naturligtvis ) skall också marknadsekonomin enbart gälla i en riktning.
    Låt oss säga att dit jobb blir så otryggt när det gäller lönen att du bestämmer dig för att byta till en fast anställning inom något helt annat som du inte är utbildad inom, för att en 40-timmarsvecka där ger en tryggare inkomst då är det också marknadsekonomi, men så tänker dom inte.
    Resultatet blir ju att dom skattemedel som finansierat din utbildning är bortkastade, därför att du inte kan försörja dig på ditt jobb.

     
  4. BEO

    13 mars 2012 at 19:27

    Hej! Jag tycker du skall söka jobb hos den som vann upphandlingen och trycka på dina specifika erfarenhet! Ha det gott!

     
  5. Maria Ebbeskog

    04 juli 2014 at 16:35

    Jaha då vet man en av orsakerna till att det finns så få tolkar

     
    • MarySaintMary

      15 juli 2014 at 17:42

      Egentligen finns det nog inte så få tolkar, det handlar nog mer om att ingen vill betala. Vet att det finns tolkar som sitter sysslolösa medan tolkcentraler meddelar att det inte finns tolkar att tillgå.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: