Nu är det slut! Det är över! Inga mer läxor eller uppgifter och inget mer jag måste tänka på förrän nästa år. Så skönt, och det enda jag orkar göra är att kolla på Simpsons och snyta mig. För nu kommer naturligtvis den obligatoriska avslappningsförkylningen. Jag hade beräknat den till fredag klockan 13, när jag det är dags att gå på jullov, men den dök upp lite tidigare. Skönt, så hinner jag bli pigg till helgen.
Och så har det dykt upp en nyhet som gör mig glad nu, men som kommer att göra mig fattig snart. Fick nämligen tips av Elisabeth om att Green Day: Rock Band är på gång! OMG WANTS IT!
Vi har som sagt tema kyrka och tro i skolan, nu sista tiden innan jul. Traditionsenligt anordnar grupp 5 en kyrklig ceremoni under sista skolveckan, och i år har vi valt att ha ett bröllop.
90% av klassen ville ha ett samkönat bröllop, vi tyckte det kunde vara kul eftersom det precis blivit accepterat i kyrkan. Dessutom borde det ju vara lättare att hitta två tjejer som vill ställa upp och spela bröllopspar än en tjej och en kille på en skola med 90% tjejer. Men vi blev nedröstade av lärarna med den något sökta motiveringen att då var de tvungna att leta reda på den nya bröllopstexten. Trist.
Men vad som har slagit mig, förutom de löjliga formuleringarna om ”skapta till man och kvinna” osv i texten, och som visserligen är ganska uppenbart men som jag inte tänkt på förut eftersom jag inte varit på något bröllop i vuxen ålder, är hur kristen hela ceremonin är. Den innehåller formuleringar som ”Må Herren vara med er och leda er i sin sanning, nu och för alltid” och ”Ni får hämta kraft i bön och gudstjänst, i Guds ord och sakrament”. Vilket såklart inte är något problem, men det jag tycker är märkligt är att det är så många icke-troende som gifter sig i kyrkan! Jag som ateist skulle aldrig kunna stå och lyssna på och ta till mig allt det här när jag absolut inte tror på det, och egentligen bara vill visa för familj och vänner att jag och min pojkvän hör ihop, liksom.
Sedan lär jag ju aldrig gifta mig, eftersom jag inte behöver bevisa något för någon, minst av allt mig själv eller min pojkvän. Men det är en annan historia.
Ni vet det där optimisttestet, ”Är glaset halvfullt eller halvtomt?”. Jag har hittat ett nytt. Det är nu en vecka kvar i skolan. I den situationen har jag alltid tidigare känt såhär:
”Åh gud vad skönt, bara en vecka kvar!”
och så brukar veckan gå som på räls. Alla prov och viktiga uppgifter är överstökade, man brukar mest leka och julpynta och byta paket med varann. Men i år känner jag:
”Åh herregud, en hel jävla vecka kvar, hur ska jag orka?!”
vilket naturligtvis kommer att bli en självuppfyllande profetia. Men de senaste veckorna har varit överjävliga, så varför skulle inte den här bli det, liksom? Att se fram emot: julklappsbyte på onsdag eftermiddag och julbord innan vi går hem på fredag. Annars är det en helt vanlig vecka.
70-tal är temat för veckans musikfoto. Jag bjuder på en av mina absoluta favoritlåtar med Queen: en fin, lite förbisedd Brian May-komposition vid namn ‘39, från A Night at the Opera (1975).
39 är ju även antalet piskrapp Jesus blev dömd till av Pontus Pilatus, som vi kan läsa i Bibeln, eller se i musikalen Jesus Christ Superstar. Ett band som gjort en cover på titellåten till den musikalen är Laibach. ”Laibach” är det tyska namnet på Ljubljana, som är huvudstad i Slovenien. Slovenien gränsar som vi ju vet till Italien, där delar av Twilight-uppföljaren New Moon spelades in. När Bella i New Moon inte är i Italien och räddar Edward befinner hon sig mestadels i den regniga staden Forks. Och då är det alltså GAFFLAR som ska in på lodrätt 13!
Om ni inte kräks, utan skrattar åt den här typen av torr humor, rekommenderar jag julkalendern på oioioi.se. Endast illustrerade dåliga ordlekar!
The Worthless Peons är kanske mest kända som”Ted’s band” i Scrubs. Ted är ju Scrubs supertönt, så det känns helt logiskt att han har ett a cappella-band bestående av ett gäng losers som jobbar på olika administrativa poster på sjukhuset.
Bandet är faktiskt ett a cappella-band på riktigt också, The Blanks.
Och ni har väl för den delen inte missat avsnittet My Musical i Scrubs? Ett helt avsnitt utformat som en musikal, med musik av folket bakom Avenue Q! Bonusvideo (innehållande The Worthless Peons, förstås):
Det är dagar som den här som jag undrar om det är värt det i slutändan.
Det är dagar som den här som får mig att gråta av ilska och vilja kasta saker omkring mig.
Det är dagar som den här som får mig att vilja sova bort tiden fram till jullovet så jag bara slipper allt.
Det är dagar som den här som gör mig så trött att jag inte orkar göra de enklaste saker och jag överlever bara tack vare att jag bor ovanpå en pizzeria.
Det enda man kan göra dagar som den här är att lyssna på Rage Against the Machine och skrika. Och inte ens det hjälper.
Yes I know my enemies
They’re the teachers who taught me to fight me
Compromise, conformity, assimilation, submission
Ignorance, hypocrisy, brutality, the elite
Och vet ni vad det värsta är? Tolkvärlden är liten. Ett utbrott (och jag lovar, de kokar under ytan precis hela tiden) på någon av dem som mest förtjänar det skulle kunna förstöra mina chanser till jobb för all framtid. Fuck it.
Jag har verkligen fastnat för Tori Amos nya julskiva! Midwinter Graces heter den och finns på Spotify. Jag brukar ha lite svårt med julskivor, jag menar, de är himla trevliga och mysiga mellan första och 24 december, men efter det brukar jag må illa av dem de närmaste 11 månaderna. Men Midwinter Graces är ganska ”allround” (jag vet inte om den har marknadsförts som julskiva ens) och jag tror definitivt jag kommer kunna lyssna på den, åtminstone de flesta låtar, i januari också. Den är väldigt karaktäristisk för Tori men med ett lite lugnare uttryck.
Såg att jag hade fått jättemycket besök på min blogg idag, och upptäckte att det var för att jag råkade vara ärlig på Tjuvlyssnat och skriva att jag tycker att det är svårare att avläsa analoga klockor utan siffror än analoga klockor med siffror. Alltså såna här:
För när jag ser en sån klocka måste jag tänka efter lite innan jag ser vad den är, till skillnad från om den har siffror. På grund av det tyckte folk på Tjuvlyssnat att jag var ointelligent, och därför, får man förmoda, klickade de sig sedan in på min blogg. Jag har aldrig känt mig ointelligent förut, det kanske kan vara kul att prova på som omväxling!
Disclaimer: ni som kan teckenspråk, var lite snälla, ok? Jag är inte alls nöjd med vissa saker och det är inte värsta seriösa översättningen. Tror dock att det kan vara ganska nyttigt att lägga ut sånt man inte är riktigt nöjd med!
Nu vet jag inte om det är ljud eller ej, Youtube har iallafall varnat mig för att de ska ta bort ljudet. Men annars kan ni ju roa er med att lista ut vilken Green Day-låt det är! Vill ni fuska, och lyssna på låten samtidigt så finns det facit om man dubbelklickar. (Ursäkta vattenmärket, var tvungen att konvertera filen i en trialversion av ett program och då blev det sådär.)
Och ja, det där känns som både foto och musik tycker jag! (Eller varken eller, beroende hur man ser på saken…)
Idag har jag och min klass tolkat en gudstjänst. Inte en riktig, men den skulle ha kunnat vara. Vi fick alla texter (det var kanske 9 sånger/psalmer och 9 bibeltexter/böner), sen hade vi en förmiddag på oss att träna in dem på teckenspråk. Texterna skulle vi dessutom läsa, sångerna fanns på cd. Och det blev så sjukt jävla fantastiskt! (Jag är inte kristen så jag får säga så om en gudstjänst.) Det var helt underbart att se allas tolkningar, hur alla liksom gick in i känslan i sångerna och texterna och fick fram budskapet och många var så långt ifrån sitt vanliga teckenspråk som man bara kan vara. Vi är ett halvår från att vara färdiga tolkar och vi är så sjukt, sjukt bra! Lycklig och rörd och trött i slutet av dagen. Underbart.
Sedan är den kristna musiken en avdelning för sig. Jag kan verkligen förstå vad i musiken det är som tilltalar människor och får dem att vilja bli en del av gemenskapen. Den där härliga, ovillkorliga, storslagna lyckan och kärleken, den är fan inte att leka med.
5.32-6.45: Gåshud. Tårar. Masshypnos.
Själv tolkade jag välsignelsen. Sjungen. På norska. (Ni vet, ”Herren välsigne dig och bevare dig, Herren låte sitt ansikte lysa över dig…” osv.) Jag tror det var fint det med.
Hursomhelst fick jag blodad tand på att tolka sånger, jag har nämligen aldrig gjort det förut i skolsammanhang. Därför erbjöd jag mig att ”ta hand om” skolans videokamera över helgen. Så om ni vill se någon speciell låt teckentolkad så är det tid att requesta nu! (Bara som en liten disclaimer: inte för snabbt, inte för metaforiskt/obegripligt, inte för mycket namn, inte för mycket mellanspel/intron/solon och naturligtvis tolkar jag inte heller sånt jag inte gillar! Det var väl inte så många krav va?)
Senaste kommentarer